Välj ekologiskt
Genom att köpa ekologisk mat undviker du de bekämpningsmedel som kan finnas i mat som odlats på annat sätt. Dessutom bidrar du till den biologiska mångfalden och minskar läckaget av konstgödsel och bekämpningsmedel till naturen. Det är även bra för dem som arbetar i jordbruket och bor i närheten.
Ät varierat
Genom att äta varierad kost minskar du risken att du får i dig för mycket av något skadligt ämne – till exempel arsenik som kan finnas i ris, eller kadmium som kan finnas i potatis.
Se upp för kosttillskott
Köp aldrig kosttillskott från sajter utanför EU. Även på svenska träningssajter kan tillskotten vara bristfälligt kontrollerade och därmed innehålla hälsoskadliga ämnen. Om du till exempel idrottar är det du själv som har ansvar för att du inte får i dig något dopingklassat preparat.
Undvik engångsförpackningar och onödigt avfall
För att undvika onödiga engångsförpackningar, som dessutom kan innehålla PFAS, ät på restaurangen istället för att ta med hem eller ta med en egen låda som restaurangen kan lägga maten i.
Undvik att bränna maten
Vissa livsmedel, exempelvis chips, bröd och pommes frites, som upphettas för mycket kan framkalla ämnet akrylamid. Halten akrylamid blir högre ju mörkare livsmedlet blir. När det gäller mjukt bröd är akrylamidhalten allra högst på ytan. Vid kokning bildas inte akrylamid.
Akrylamid är ett välstuderat ämne som ger skador på DNA (genskador) och vid höga doser även neurologiska skador och försämrad fortplantningsförmåga.
Undvik fet fisk från Östersjön
Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fått stor spridning i miljön. Vi får i oss mest dioxiner och PCB via maten. Ämnena är fettlösliga, mycket svåra att bryta ner och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter.
Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Den fisken ska barn, ungdomar och gravida äta högst 2-3 gånger per år.
Risktermometern – ett hjälpmedel för att visa och jämföra risker, Livsmedelsverket