Mat & dryck

Att det vi äter och dricker påverkar våra kroppar är ganska självklart. Men har du koll på att du kan få i dig onödiga kemikalier – och att även miljön påverkas?

Tänk på

Välj ekologiskt

Genom att köpa ekologisk mat undviker du de bekämpningsmedel som kan finnas i mat som odlats på annat sätt. Dessutom bidrar du till den biologiska mångfalden och minskar läckaget av konstgödsel och bekämpningsmedel till naturen. Det är även bra för dem som arbetar i jordbruket och bor i närheten.

Ät varierat

Genom att äta varierad kost minskar du risken att du får i dig för mycket av något skadligt ämne – till exempel arsenik som kan finnas i ris, eller kadmium som kan finnas i potatis.

Se upp för kosttillskott

Köp aldrig kosttillskott från sajter utanför EU. Även på svenska träningssajter kan tillskotten vara bristfälligt kontrollerade och därmed innehålla hälsoskadliga ämnen. Om du till exempel idrottar är det du själv som har ansvar för att du inte får i dig något dopingklassat preparat.

Undvik engångsförpackningar och onödigt avfall

För att undvika onödiga engångsförpackningar, som dessutom kan innehålla PFAS, ät på restaurangen istället för att ta med hem eller ta med en egen låda som restaurangen kan lägga maten i.

Undvik att bränna maten

Vissa livsmedel, exempelvis chips, bröd och pommes frites, som upphettas för mycket kan framkalla ämnet akrylamid. Halten akrylamid blir högre ju mörkare livsmedlet blir. När det gäller mjukt bröd är akrylamidhalten allra högst på ytan. Vid kokning bildas inte akrylamid.

Akrylamid är ett välstuderat ämne som ger skador på DNA (genskador) och vid höga doser även neurologiska skador och försämrad fortplantningsförmåga.

Undvik fet fisk från Östersjön

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fått stor spridning i miljön. Vi får i oss mest dioxiner och PCB via maten. Ämnena är fettlösliga, mycket svåra att bryta ner och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter.

Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Den fisken ska barn, ungdomar och gravida äta högst 2-3 gånger per år.

Risktermometern – ett hjälpmedel för att visa och jämföra risker, Livsmedelsverket

 

Rosafärgade räfflade chips

Påverka utbudet

Ibland finns det inte så mycket vegetariska, ekologiska eller närodlade produkter i butiken som man skulle önska. Men det här kan du själv vara med och påverka. Köp det som finns, så visar du för både butiken och tillverkaren att produkterna behövs. Vissa butiker tar också emot förslag på sortimentet.

Plast + mat = se upp!

Mikra rätt

Om du värmer mat i mik­ron, gör det alltid i för­pack­ningar som är av­sedda för detta. Risken att skad­liga ämnen förs över till maten ökar vid höga tem­pera­tu­rer. För att vara helt säker kan du lägga över maten på en tallrik av pors­lin eller glas­ innan du mikrar.

Välj gjutjärn och stål

Stekpannor, bakplåtar och annat med en yta av exem­pel­vis tef­lon inne­hål­ler ofta skad­liga hög­fluorerade ämnen, PFAS. När du köper nytt, välj därför gjut­järn, rost­fritt stål eller lik­nande.

Undvik plast

Plast tillverkas oftast av fos­il olja och olika till­sats­ämnen kan under vissa för­ut­sätt­nin­gar, till exem­pel om den blir varm, läcka kemi­kalier till maten. Välj trä, glas eller rost­fritt stål för mat­lådor, red­skap och bun­kar. Undvik en­gångs­plast som plast­folie och plast­muggar.

Välj papp och glas

Bisfenol A, BPA, är ett hor­mon­stö­rande ämne som ofta an­vänds som en skyd­dande yt­behand­ling på in­sidan av för­pack­ningar för livs­medel, som konserv- och läsk­burkar. För att und­vika att få i dig BPA, välj mat och dryck i för­pack­ningar av papp och glas istället, och värm aldrig en kon­serv- eller läsk­burk.

76%

av snabbmatsförpackningarna innehöll PFAS visar en nyligen genomförd studie.

I en nyligen genomförd studie av snabbmatsförpackningar i sex europeiska länder, förekom avsiktlig PFAS-användning i 32 av 42 fall. Detta görs bland annat för att undvika fettfläckar på förpackningarna. Ämnena tas lätt upp av kroppen och bryts ner mycket långsamt i naturen.

Vad betyder orden?

PFAS

PFAS, eller högfluorerade ämnen, används i bland annat textilier, läder, köksprylar och pappersförpackningar till livsmedel, samt i smink, smörjoljor för exempelvis cyklar och sprayer för skor. De här ämnena används för att de är mycket bra på att stöta bort vatten, fett och smuts. Det är en stor grupp med uppemot 4 700 ämnen.

Vissa av ämnena har visat sig vara cancerframkallande, och de har även kopplats till beteendeförändringar och minskad möjlighet att få barn. Det finns goda skäl att betrakta alla PFAS-ämnen som skadliga för hälsan och miljön. Gemensamt för ämnena är att de i naturen bryts ner långsamt eller inte alls. Därför kallas de ibland för ”evighetskemikalier”.

Bisfenoler

Bisfenoler används bland annat för att tillverka en viss typ av plast, polykarbonatplast, som vissa plastglas och tillbringare är gjorda av. Bisfenoler används också i en skyddande ytbehandling på insidan av konservburkar, läskburkar och tuber av metall. Detta trots att bisfenoler misstänkts kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan och vara hormonstörande. Den mest uppmärksammade är bisfenol-A (BPA), som bland annat förbjudits i nappflaskor och barnmatsförpackningar, men det finns flera andra bisfenoler som misstänks ha liknande egenskaper.

Är det dags att fixa naglar och fransar?

Läs mer om naglar & fransar
Svartvit bild på en ung person med naglar och ögonfransar markerade med rosa.